Efter inspiration från Kerstin Dahlin, utmanande undervisning, så arbetade jag med framgångsfaktorer i min handledargrupp. Jag tog hjälp av strukturen "karusellen", där jag började med att lägga ut fyra blädderblockspapper i klassrummet och fyra färgpennor. Sedan delade jag in klassen i fyra grupper med hjälp av slumpen. Varje grupp fick börja vid var sitt papper som var helt blankt. De fick börja fundera över vad som kännetecknar en elev som lär sig mycket. Vad gör den eleven? Varje grupp fick några minuter på varje ställe. De funderade tillsammans och skrev ner gruppens tankar på papperet med sin egen färg. Därefter tog de med sig pennan till nästa papper, läste igenom vad klasskompisarna svarat och fyllde på med sina egna tankar. När de besökt alla fyra papper gick vi tillsammans igenom alla svaren och diskuterade om det fanns några likheter och om någonting var oklart. Därefter sammanställde jag gruppens tankar på ett papper som nu pryder vår klassrumsdörr. Det var väldigt härligt att få gå runt och lyssna på deras tankar och resonemang.

Sommar och läsning

Vår skola har under sommaren gett eleverna en läsutmaning för att hålla läsningen vid liv. Vi lärare vet att den som inte läser och underhåller sin läsning tappar lite av den läsförmåga som fanns där innan ledigheten. Därför kan ett långt sommarlov vara lite sårbart. Vår läsförmåga kräver att vi hela tiden tränar, helst dagligen. Vår förhoppning är att de skall vilja läsa och inte känna sig tvingade. Jag försöker visa att jag själv läser och berättar om böcker jag fastnat för och varför jag gillar just den boken. När eleverna kommer tillbaka från lovet kommer jag med intresse att lyssna och prata med dem om deras sommarläsning. Jag vill bland annat veta hur de valde just de böcker de har läst, vad böckerna handlar om, vilka böckerna passar för samt vilka händelser som de fastnat för. Att läsa en bok och sedan få berätta om den skapar större möjlighet för att boken kommer locka andra till att läsa den.

Utvecklingslägret i Halmstad

I måndags drog Utvecklingslägret igång på allvar för 15-åriga pojkar från landets alla hörn. Det är en chans för spelarna att vara tillsammans och inspireras av varandra samt få lite extra utbildning från distriktets förbundskaptener. Under denna vecka samlas de spelare från de olika distriktsförbunden som just nu kommit längst i sin utveckling, för ett sex dagar långt läger med intensiva dagar inriktade på utbildning i träning och spel. För tre år sedan var vi nere och följde Wilmas resa i medelpadströjan och i år är det dags för junior. Detta är en möjlighet och en upplevelse utöver det vanliga för dessa ungdomar som får möjlighet att åka till lägret, ett minne för livet! Ett minne som nu hela familjen delar tillsammans, alla fyra har deltagit och hedrat vårt distrikts färger. Fotbollen är underbar och jag är så glad över att båda barnen har valt att spela. Nu håller vi tummarna för Medelpad i morgondagens match som är lägrets sista.

Att arbeta med tankekartor

Läste en bra förklaring av Johan Alm om tankekartor som jag har börjat använda mig av i min undervisning. Tidigare har jag använt tankekartor vid genomgångar utan att göra någon direkt liknelse. Jag själv tycker tankekartor är ett utmärkt verktyg men har inte fått alla eleverna att anamma och självmant använda det. När jag började göra liknelsen vid ett träd så blev det tydligare för eleverna och fler väljer det nu självmant vid olika uppgifter. För eleverna förklara jag nu tankekartan som ett träd man ser uppifrån. Först har man en stam i mitten där det utgår huvudgrenar från med mindre kvistar längre ut. Stammen på trädet representerar begreppet, grenarna representerar huvuddelaren och kvistarna mindre detaljer. En bra tankekarta har 3-7 stabila huvudgrenar där man kan klättra upp och få översikt över grenverket som är ämnesområdets över- och underkategorier. Om man inte delar in tankekartan i huvudgrenar att klättra upp i så får du ingen överblick, det är bara anteckningar fast gjorda i cirkel istället för i punktform. Det synliggör inte tänkandet och blir inte ett stöd, utan är bara rörigt. All information som hör ihop placerar på samma gren för att sedan förgrenas i kvistar med detaljer. Man kan även förtydliga med färger som symboliserar olika begrepp under lämplig gren eller kvist. På detta sätt gör man om en lista med information till en strukturerad bild som är lättare att förstå och memorerar. Väljer man också att färgkoda den så blir den ju dessutom färgglad. Denna strategi underlättar väldigt då eleverna sammanställer information från flera olika källor. Att arbeta med tankekarta som en strategi när man skall skriva eller göra en muntlig presentation är ett fantastiskt verktyg för att skapa struktur över sina tankar. När man arbetar märker man snabbt att man får en överblick över ett område.

Att arbeta med mini whiteboard

När vi tränar begrepp och metoder i matematiken så använder jag gärna whiteboardtavlor som hjälpmedel. Först har jag en genomgång på tavlan och sedan får eleverna prova några uppgifter själva på sina tavlor. Mina elever älskar dem! Det blir ett bra komplement och eftersom de oftast arbetar enskilt eller i par så aktiveras alla och de känner sig sedda. Jag använder tavlorna som bedömningsunderlag i samband med genomgångar och övningar. Jag som lärare får en snabb överblick över vad klassen behärskar på gruppnivå och vad vi behöver träna mer på. Det ger mig ganska snabbt en bild över vilka som har förstått och vilka som behöver med stöd. Under tiden som de arbetar går jag som pedagog runt och ger feed back till eleverna. Idag har vi arbetat med kort division och eleverna får kontrollera sina kvoter med multiplikation.

Faktorer för att bra ledarskap i klassrummet

Norska forskare studerar ledarskapet i klassrummet, något som det forskats lite om i den svenska skolan. Nyexaminerade lärare får nog en verklighetschock när de kommer ut i arbetslivet. De skall då hantera vardagen med dess nyanser av olika situationer och det ansvar som ligger på oss lärare. Just nu så filmas tusentals timmar i norska klassrum som skall ligga till grund för studien och det ska bli spännande att ta del av vad studien visar. Observationerna fokuserar på vad bra lärare gör i olika situationer. Vilka faktorer definierar bra klassrumsledarskap? Enligt denna forskning: Emotionellt stöd, klassrumsorganisation och undervisningsstöd, och det är dessa faktorer som de studerar.

Tryggt inlärningsklimat – enligt studien så ser man tydligt om det är ett tryggt inlärningsklimat i klassrummet. Skratt, leenden och entusiasm. Det handlar även om läraren är uppmärksam på om elever behöver hjälp, i skolarbetet eller socialt. Jag försöker se varje elev varje dag, både på morgonen när de kommer in i klassrummet och under lektionstid. På morgonen får jag ögonkontakt med alla och hälsar dem god morgon. Redan här har jag möjlighet att ge extra uppmärksamhet om jag ser att någon verkar behöva det. Alla vill ju bli sedda.

En bra relation mellan mig och eleverna är en förutsättning för inlärning och min klassrumsorganisation, de strukturer och rutiner som jag etablerar i klassrummet. Under själva undervisningen är det viktigt att jag är väl förberedd så att undervisningsaktiviteten hålls uppe hela lektionen.

Den tredje faktorn är den del som, enligt forskningen, nordiska lärare tycker är svårast, inlärningsstödet. Det som handlar om hur jag hjälper eleverna att fördjupa förståelsen av ämnesinnehållet. Jag måste variera undervisningen för att tillgodose olika sätt att lära sig, samt att utmana eleverna att ta ansvar för inlärningen. Eleverna behöver utmanas att själva hitta svaret och reflektera kring vad det är de skall ta reda på istället för att ge dem svaret. De måste jobba med att hitta svaret, något många elever tycker är jobbigt. Jag själv behöver arbeta mer med att ta elevernas svar och ställa uppföljande frågor som också är öppna för att få eleverna att reflektera på en högre nivå.

Jag gillar när man får fundera och reflektera över sin egen undervisning och se vad man kan göra för att utveckla sig själv i klassrummet. Den senaste tiden tycker jag att jag har sprungit på bra litteratur och jag ser fram emot att det snart är sommarlov så att jag får grotta ner mig ännu mer i forskning och kollegors tänk.

Att vara lärare

På sociala medier och i tidningar möts vi av hårda rubriker och artiklar om vårt arbete och vår situation. Men hjälper denna negativa uppmärksamhet? Hjälper det att vi bara lyfter det negativa? I Sundsvalls kommun har vi de senaste åren haft en klass som blivit två i Vi i femman och två klasser som vunnit. Det kan man tycka att media skulle älska och lyfta fram, men jag måste säga att det har rapporterats om det, men inte speciellt mycket. I vår stad har vi alltså några av landets smartaste femteklassare och ingen är intresserad av vägen fram till framgången. Fakta kring vad som inte fungerar i skolan behövs och det är viktigt, men lika viktigt är det att kunna ge bra positiva exempel på hur skolor arbetar, för vi har många lärare och skolor som gör ett fantastiskt arbete. Det gäller att vi tillsammans kommer fram till lösningar på problem. Vi behöver hjälpas åt att lyfta skolan och vår glädje till lärandet.

Vår arbetsbörda kan underlättas om vi hjälps åt genom att lämna vår komfortzon av att ensam styra i klassrummet till att hjälpas åt och stötta varandra med elever, föräldrar, planeringar, bedömningar och lektioner. Att hjälpas åt i kollegiet sparar tid till annat som kan ge lite extra i undervisningen. Den kontinuerliga formativa bedömningen är viktig och dem måste vi avsätta mer tid till varför det underlättar om vi arbetar tillsammans. Till det behöver vi få TID, vilket våra rektorer måste se till att vi får.