torsdag 7 juni 2018

Att arbeta med tankekartor

Läste en bra förklaring av Johan Alm om tankekartor som jag har börjat använda mig av i min undervisning. Tidigare har jag använt tankekartor vid genomgångar utan att göra någon direkt liknelse. Jag själv tycker tankekartor är ett utmärkt verktyg men har inte fått alla eleverna att anamma och självmant använda det. När jag började göra liknelsen vid ett träd så blev det tydligare för eleverna och fler väljer det nu självmant vid olika uppgifter. För eleverna förklara jag nu tankekartan som ett träd man ser uppifrån. Först har man en stam i mitten där det utgår huvudgrenar från med mindre kvistar längre ut. Stammen på trädet representerar begreppet, grenarna representerar huvuddelaren och kvistarna mindre detaljer. En bra tankekarta har 3-7 stabila huvudgrenar där man kan klättra upp och få översikt över grenverket som är ämnesområdets över- och underkategorier. Om man inte delar in tankekartan i huvudgrenar att klättra upp i så får du ingen överblick, det är bara anteckningar fast gjorda i cirkel istället för i punktform. Det synliggör inte tänkandet och blir inte ett stöd, utan är bara rörigt. All information som hör ihop placerar på samma gren för att sedan förgrenas i kvistar med detaljer. Man kan även förtydliga med färger som symboliserar olika begrepp under lämplig gren eller kvist. På detta sätt gör man om en lista med information till en strukturerad bild som är lättare att förstå och memorerar. Väljer man också att färgkoda den så blir den ju dessutom färgglad. Denna strategi underlättar väldigt då eleverna sammanställer information från flera olika källor. Att arbeta med tankekarta som en strategi när man skall skriva eller göra en muntlig presentation är ett fantastiskt verktyg för att skapa struktur över sina tankar. När man arbetar märker man snabbt att man får en överblick över ett område.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Summa sidvisningar