söndag 22 april 2018

Att vara lärare



På sociala medier och i tidningar möts vi av hårda rubriker och artiklar om vårt arbete och vår situation. Men hjälper denna negativa uppmärksamhet? Hjälper det att vi bara lyfter det negativa? I Sundsvalls kommun har vi de senaste åren haft en klass som blivit två i Vi i femman och två klasser som vunnit. Det kan man tycka att media skulle älska och lyfta fram, men jag måste säga att det har rapporterats om det, men inte speciellt mycket. I vår stad har vi alltså några av landets smartaste femteklassare och ingen är intresserad av vägen fram till framgången. Fakta kring vad som inte fungerar i skolan behövs och det är viktigt, men lika viktigt är det att kunna ge bra positiva exempel på hur skolor arbetar, för vi har många lärare och skolor som gör ett fantastiskt arbete. Det gäller att vi tillsammans kommer fram till lösningar på problem. Vi behöver hjälpas åt att lyfta skolan och vår glädje till lärandet.

Vår arbetsbörda kan underlättas om vi hjälps åt genom att lämna vår komfortzon av att ensam styra i klassrummet till att hjälpas åt och stötta varandra med elever, föräldrar, planeringar, bedömningar och lektioner. Att hjälpas åt i kollegiet sparar tid till annat som kan ge lite extra i undervisningen. Den kontinuerliga formativa bedömningen är viktig och dem måste vi avsätta mer tid till varför det underlättar om vi arbetar tillsammans. Till det behöver vi få TID, vilket våra rektorer måste se till att vi får.


måndag 9 april 2018

Att arbeta med berättande texter

En dryg veckas ledighet och visst har det varit skönt med lite lite ledighet. Själv har jag försökt tänka på annat än skola och bara ta det lugnt. I slutet av veckan börjar dock tankarna snurra kring kommande vecka. På Mimerskolan startar vi nu temat Djur och natur där vi inom svenskan tittar på texttypen berättande texter. Vi arbetar i år med ett material som heter Klara svenskan från Natur och Kultur, vägledd undervisning baserad på cirkelmodellen där elevernas förkunskaper inventeras och byggs på med ny kunskap. Som pedagog använder man modelltexter som vi tillsammans studerar och samtalar om för att eleverna skall få en vägledning inför det kommande arbetet. Vi läser, berättar, skriver och lyssnar på varandra för att fördjupa kunskaperna. Det jag gillar med materialet är att tydliga mål presenteras inför arbetet  med varje texttyp och det är bra texter som exemplifierar och konkretiserar. Främst kunskap om texternas struktur och särdrag främjar elevernas självständiga skrivande sedan. Som stöd för att arbeta med målen finns i elevböckerna checklistor och matriser tillsammans med uppgifterna. Nu skall jag sätta mig och göra en presentation för att förtydliga målen med arbetet. Ser fram emot att få köra igång.


torsdag 5 april 2018

Lärare och nya idéer

Vårt uppdrag är att leda våra elever genom kunskapsresan och fylla på med utmaningar som utvecklar deras kunskapsnivåer. Dylan William har vid något tillfälle jämfört oss lärare med skator, vi tar en blänkande ny idé, provar den och fortsätter efter ett tag till nästa idé. Jag tror tyvärr att det kan vara så för många ibland när man varit på föreläsningar och inspirerats. Jag har under mina yrkesår läst och utmanat mina egna kunskaper, fyllt på för att lära mig nytt, försökt fått nya infallsvinkar och främst för att utveckla min egen undervisning. Under åren har jag själv hoppat på tomteblossidéerna och förändrat efter de vindar som blåst då. Idag känner jag mig mer eftertänksam och jag försöker nu få min undervisning djupare och med fler representationer än de blänkande nya idéerna. Jag önskar och strävar efter en undervisning där eleverna får ta del av olika representationer för de olika kunskaperna som behövs och att ge dem olika verktyg för lärandet. Att hitta varje elevs speciella utvecklingszon och nästa steg i utvecklingen är en utmaning som driver mig framåt. Flera forskare har sett att höga förväntningar ger ett ökat lärandet och det är någonting som jag också märker att jag kan se. Jag ser fram emot en härlig fortsättning på vårterminen och de utmaningar som jag som pedagog ställs inför.

tisdag 3 april 2018

No hands up

När jag tillhörde en implementeringsgrupp inom Sundsvalls kommun så hade vi ett samarbete med Christian Lundahl som hjälpte oss i arbetet med formativ bedömning. Då kom jag i kontakt med metoden "No hands up", något som jag har använt sedan dess. I går fick jag frågan om hur jag gjorde när jag införde metoden och varför. No hands up är en metod för formativ bedömningar där jag som lärare låter slumpen avgöra vilken elev som ska svara på en fråga. Metoden fick vi presenterade från en film med Dylan Wiliam där han ger konkreta tips på hur man kan utveckla sin undervisning. Jag insåg när jag såg filmen att många av eleverna i mina grupper inte var aktiva särskilt länge vid genomgångar då de redan visste att de som räckte upp händerna skulle få svara. De vinster som jag har märkt efter att jag började med denna metod är att jag nu fått ett öppnare förhållningssätt i klassrummet där alla får komma till tals och jag upplever att eleverna nu lyssnar mer på varandra. För att komma igång så gick jag till NO-lärarna på skolan och bad om träpinnar som jag sedan skrev alla elevers namn på. Jag ville ha ett bra sätt att fördela ordet på. Steg två sedan var att förklara syftet med metoden för eleverna och berätta hur jag tänkt. Det är väldigt viktigt att eleverna vet varför man gör på ett visst sätt. I början måste man vara konsekvent och påminna de elever som ändå räcker upp handen att de får ta ned dem, jag fördelar ordet utifrån pinnarna. Det gäller att inte ge upp och ge vika för de som räcker upp handen, för de kommer ändå ibland fortsätta räcka upp handen. Jag har elever som passar på frågor ibland, då försöker jag att hjälpa dem på traven. Jag upplever detta som en väldigt bra metod och jag vill inte gå tillbaka till handuppräckning.

söndag 1 april 2018

Problemlösning

Veckans enda mattelektion ägnade vi åt problemlösning med whiteboardtavlor. Jag kör oftast enligt EPA, enskilt, par och sedan alla. Det är viktigt att alla får en ingång till problemet så därför får  de klura på sin lösning på en whiteboardtavla och sedan får de berätta för varandra i par eller grupp hur de löst problemet. Det är helt fantastiskt att få gå runt och höra det engagemang som är i paren. Att få höra en kommentar som: "Nu förstod jag inte riktigt, kan du förklara en gång till?" gör att man ler som pedagog. Detta moment, att diskutera sina lösningar " är väldigt viktig då båda eleverna i paret eller alla i gruppen skall kunna berätta för de andra hur de löst uppgiften. Som pedagog är det viktigt att jag innan har funderat ut vilka olika sorters lösningar och eventuella missförstånd jag kan stöta på, detta för att kunna hjälpa eleverna på bästa sätt. På så sätt kan jag också snabbt välja ut lösningar som jag vill att de redovisar framme vid tavlan.

Summa sidvisningar