Det blåser nya vindar

Det sista året har det varit glest mellan inläggen och jag ber om ursäkt. Nu är det bara några veckor kvar till den blomstertid nu kommer, och när den kommer är det dags för mig att stänga dörren till mitt stora härliga klassrum på Sundsvalls Montessoriskola för gott. Då menar jag den fysiska dörren, för jag hoppas att få komma tillbaka och hälsa på. Jag kommer att byta jobb, och till hösten har jag ett nytt klassrum och kommer att arbeta tillsammans med nya kollegor. Det känns som en spännande utmaning och det ska bli roligt att få vara en del av denna verksamhet. Vi som ska arbeta tillsammans till hösten träffades i tisdags och det kommer att bli ett härligt gäng som ska bygga upp denna verksamhet tillsammans. Jag hoppas att ni vill följa mig på denna resa.
Ha det gott!!

Arbetsro i klassrummet

För mig är lektioner och lärande allt annat än lugn och ro. När man presenterar nya saker för barn så blir de nyfikna kring det nya och de vill gärna komma närmare för att se. Ofta kommer det spontana frågor och de glömmer att räcka upp händerna. De blir intresserade och det blir givande diskussioner och samtal kring stoffet som är i fokus. I mitt klassrum vill jag att barnen ska ha möjlighet att kunna diskutera skolarbetet med sina kamrater och få sätta ord på sina tankar. Det som är viktigt för mig som pedagog är att jag har talat om hur man talar och lyssnar till varandra, samt att jag själv föregår med gott exempel. Det är också viktigt att barnen får lära sig hur man går omkring i ett klassrum så att man inte stör någon annans arbetet. Det här arbetet som man som lärare lägger ner är ett långsamt och metodiskt arbete, men det ger så oerhört mycket tillbaka. Först när jag som pedagog har gett ramar för hur arbetet kan gå till samt förberett lärandemiljön kan det blir arbetsro. Arbetsron i klassrummet infinner sig då eleverna har arbeten som engagerar dem och då de känner sig välkomnade. För mig är det som ljuv musik i mina öron då jag hör mina elever sitta och diskutera sina arbeten tillsammans med en lugn röstnivå och det är som små surrande bin i rummet. Vilken tur att jag har förmånen att få vara med om detta fantastiska.